Belysning personvagnar Roco 80-tal

Att installera belysning i sina personvagnar kan lösas på flera olika sätt. Några använder ett batteri i varje vagn. Andra fixar strömupptagning via hjulen och kanske använder en dekoder för till- och frånslag av ljuset. Jag kommer att mata från rälsen och låta en mikroprocessor sköta blinket i slutsignalerna och möjliggöra enkel styrning av till och från.

Mikroprocessorn kommer ihåg om ljuset var tänt eller släckt sist du körde och om någon av slutlyktorna ska blinka. För att tända och släcka de olika funktionerna monterar jag ett tungelement mitt under vagnstaket. Med en liten magnet aktiverar jag tungelementet som med en lång aktivering tänder eller släcker innebelysningen. Korta aktiveringar växlar slutlyktorna mellan släckt, blink i ena änden eller andra änden.

Jag börjar med Rocos 80-talsvagnar. Det är extra roligt med dessa då jag har röda lysdioder till slutsignalerna som passar perfekt.

Jag har tidigare testat strömupptagning med bleck mot hjulens flänsar. Tyckte då att det bromsade vagnen lite väl mycket. Nu provar jag denna lösning i stället. Blir bara två hjul per boggie som tar upp ström men det ser ändå lovande ut. Betydligt enklare att bygga och bromsar vagnen minimalt. Trådarna som ligger an mot axlarna är bitar av en gitarrsträng av typen "Phosphor Bronze Wrap B22" inhandlad på Clas Ohlson.

Jag monterar trådarna så de ligger an mot axlarnas ovansida så hjulen pressas lite mot rälsen i stället för tvärt om. Det fungerar bra och det rullar väldigt lätt.

För belysning i vagnstaket använder jag självhäftande lysdiod-remsa på rulle. Jag klipper 5 bitar (se bild) som jag fördelar från vestibul till vestibul. Remsorna fäster jag på ett innertak jag tillverkar av 0,5 mm plasticard. Det blir cirka 10 mm mellan varje remsa och jag får alltså skarva med två korta trådsnuttar mellan remsorna.

De röda lysdioder jag använder till slutsignaler passar perfekt i Rocos vagn efter att hålen brotschas upp en aning.

De befintliga linserna som sitter ihop med fönstret klipper jag bort. Jag bockar benen på lysdioderna så de kommer upp genom hålen i vagnskorgen. Långa pinnen (anod) till vänster på båda då de ska seriekopplas. Lysdioderna fixerar jag med varsin droppe cyanolim. På ovansidan bockar jag ner de två benen som ska förbindas och löder ihop dem. De yttre benen förbinder jag med trådar rakt över till motsvarande ben i andra änden.

Det blir två små kort under taket, ett i varje vagnsände, tillsågat av samma typ som de under boggierna. I ena änden blir det likriktardioder, backup-kondensator och två motstånd. I den andra änden blir det 5-voltsregulator, mikroprocessor och lite kringkomponenter. Kretsschemat nedan visar uppdelningen.



På detta kort (likriktarkortet) monterar jag komponenterna på lödsidan. Dels för att kondensatorn sitter på undersidan och att det blir smidigt att ansluta och eventuellt löda loss trådarna till strömupptagningen.

Inga banor behöver kapas.

Där dioderna (1N4148) möts vid de mittersta banorna delar dom hål.
På det andra kortet är allt monterat på "rätt sida". Bygeln under processorn monteras först och den ska även ha kontakt med pin 8 på processorn. 5V-regulatorn vänds med rundningen ner mot kortet. Transistorn vänds med flata sidan mot kortet.
Innan man monterar några komponenter måste några banor kapas, och det enklaste sättet är att med ett 3 mm borr mellan fingrarna borra av banan.

Bilden till höger visas vänd lika som föregående bild och av-borrningen ska alltså ske på undersidan.

Mikroprocessorns program är färdigt och allt fungerar perfekt. Enkel styrning med magnet mot vagnstaket där en 2 sekunders aktivering tänder eller släcker belysningen i vagnen. Korta aktiveringar växlar slutsignalerna mellan släckt - blink ena änden - släckt - blink andra änden - och släckt igen. Men för att underlätta vid rundgång är det så att om det gått minst 10 sekunder efter senaste manövern så tänds samma ände som sist.

Slutsignalerna blinkar med mjukt till- och frånslag och salongsljuset simulerar lysrörens blink vid tändning. Mikroprocessorn lagrar aktuell inställning och tänder upp lika vid tillslag av matning till rälsen. Varje vagn får en egen uppstartsfördröjning för att simulera att någon går genom tåget för att tända upp. Sker alltså bara vid tillslag av matning.

Om man vill efterlikna nutid och byta till fast sken i slutsignalerna så håller man magneten mot taket i 10 sekunder för att växla mellan blink eller fast sken. Efter två sekunders växlar ljuset i vagnen och efter 10 sekunder växlar det tillbaka som "kvittens" på att det fungerat.

Första vagnen är klar och vid nästa vagn ska jag ta bilder vid varje moment till en egen sida. Förutom belysning så målar jag väggar och golv i vagnarna samt befolkar med passagerare.